
| 1830 | Gustaf Adolf Serlachius föddes 5.11. i Ilomants som son till länsman Gustaf Serlachius. |
| 1868 | Apotekare G. A. Serlachius flyttade från Tammerfors till Mänttä till 17.9. och började bygga ett träsliperi. |
| 1876 | Gösta Serlachius föddes i Jakobstad 26.4. Hans föräldrar var bryggeriägaren Gabriel Serlachius och Aina Matilda Rosalie Schauman. |
| 1881 | Serlachius pappersbruk inledde sin verksamhet i Mänttä 18.5. |
| 1887 | Konstnär Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) målade ett porträtt av sin vän och mecenat patron G. A. Serlachius i Mänttä. |
| 1889 | Konstnär Akseli Gallen-Kallela målade ett porträtt av patronens dotter Sissi Serlachius. Sissi Serlachius gifte sig senare år 1899 med sin kusin Gösta Serlachius. |
| 1898 | Gösta Serlachius kom till Mänttä som praktikant på sin farbror G. A. Serlachius´ pappersbruk. Samma år anskaffade han det första konstverk i sin samling, en okänd målares porträtt av en ung kvinna från 1700-talet. Gösta Serlachius blev direktionsmedlem i familjeföretaget 1902. |
| 1901 | G. A. Serlachius dog 13.6. |
| 1902 | Serlachius´ familjeföretag blev G.A. Serlachius Aktiebolag 17.3. |
| 1913 | Gösta Serlachius blev G.A. Serlachius Ab:s verkställande direktör. Före det hade han studerat pappersteknologi i Wien samt fungerat som disponent vid Kangas fabrik i Jyväskylä 1904-08 och som VD vid Kymmen fabrik i Kuusankoski 1908-13. |
| 1919 | Gösta Serlachius konstsamling förevisades i Helsingfors vid en utställning i Ateneum. |
| 1921 | G. A. Serlachius minnesmärke, skapat av skulptör Emil Wikström (1864-1942), avtäcktes i Mänttä. |
| 1928 |
G. A. Serlachius Ab donerade åt Mänttä församling, som inlett sin verksamhet 1921, en kyrka. Kyrkan invigdes 15.9. och arkitekt var W. G. Palmqvist (1882 - 1964). För kyrkans skulpturdekorationer (35 skulpturer) svarade skulptör Hannes Autere (1888-1967), för altartavlan Alvar Cawén (1886-1935) och för glasmålningarna Alvar Cawén samt Eric O.W. Ehrström (1881-1934). Gösta Serlachius anskaffade en nationell konstskatt, Albert Edelfelts Björneborgarnas marsch till sin kollektion. |
| 1933 | Gösta Serlachius konststiftelse grundades 16.12. Gösta Serlachius konstsamling, omfattande c. 250 verk, överfördes till stiftelsen. Grundkapitalet erhölls delvis ur kommerserådet G. A. Serlachius testamentsfond. Konstkollektionen omfattade bl.a. verk av Akseli Gallen-Kallela, Albert Edelfelt, Hjalmar Munsterhjelm, Helene Schjerfbeck, Hugo Simberg, Magnus Enckell, Eero Järnefelt, Verner Thomé, Tyko Sallinen, Marcus Collin, Emil Wikström och Hannes Autere samt endel gamla holländska målningar. Enligt stiftelseurkunden var konststiftelsensens uppgift att "i Mänttä bygga och upprätthålla ett gott museum för inhemsk och utländsk konst samt arbeta för nämnda samhälles forskönande med användning av Siftelsens medel". |
| 1934 | G. A. Serlachius Ab:s huvudkontor blev färdigt. Arkitekter var Valter och Bertel Jung. Konstnären Lennart Segerstråle gjorde hallens fresker med motiv ur G. A. Serlachius födelsehistoria samt Jord och Skog (1935-37). Av skulptör Jussi Mäntynen (1886-1978) beställdes skulpturerna Lohona med ungar för huvudentrén och mittemot huvudentrén placerades Victor Janssons (1886-1958) springbrunnsskulptur Fiskpojkenn. |
| 1935 | Joenniemi gård i Mänttä färdigställdes. Arkitekten var Jarl Eklund (1876 - 1962). Dessutom utsmyckades gården av skulptör Hannes Autere (1888-1967), konstnären Lennart Segerstråle (1892 - 1975) och Irina Bäcksbacka (f. 1919). Parken planerades av trädgårdsarkitekt Paul Olsson. I parken placerades Jussi Mäntynens skulptur Älgen (1936). Värd på gården var Gösta Serlachius med sin andra maka Ruth (f. Björkenheim). |
| 1938 |
Tio gamla europeiska målningar införskaffades från London, bl.a. den spanska barockmålaren Juan de Zurbarans stilleben Fruktkorg och kardon från The Spanish Art Gallery Ltd. Som testamentdonation erhöll konststiftelsen konstsmidare Eric O.W. Ehrströms konstnärliga kvarlåtenskap. |
| 1940 | G.A. Serlachius Aktiebolag och med det närstående företag förenades till ett storbolag, vars namn blev G.A. Serlachius Osakeyhtiö. |
| 1942 |
Bergsrådet Gösta Serlachius dog i Helsingfors 18.10. Konststiftelsen beslöt avstå från att byggta det konstmuseum som planerts för Mänttä centrum och som ritats av akritekt Uno Ullberg. |
| 1943 | Bergsrådet R. Erik Serlachius (1901-80) blev ordförande för konststiftelsens direktion (1943-76) och styrelse (1943-79). Under hans ordförandeskap gick man i första hand in för att utöka kontsamlingen genom att komplettera den ursprungliga kollektion som Gösta Serlachius lagt grund till. Över 130 verk anskaffades till samlingen. Museiverksamhetens utveckling igångsattes i början av 1970-talet på R. Erik Serlachius initiativ. |
| 1944 | Barnets Borg flyttades undan kriget från Helsingfors till Joenniemi gård, där det fungerade till år 1945. |
| 1945 | Bergsrådinnan Ruth Serlachius överlät en del av den nedre våningen på Joenniemi gård till museum. Museet öppnades 26.8. som det sjunde konstmuseet i vårt lands historia. |
| 1948 | Konststiftelsens samlingar förevisades i Helsingfors vid Helsingfors konsthalls 20-årsjubileumsutställning. Över 200 verk ur stiftelsens kollektion var utställda. |
| 1957 | Konststiftelsens samlingar förevisades vid en utställning i Tammerfors konstmuseum. |
| 1958 | Gösta Serlachius minnesmärke avtäcktes i Mänttä. Skulptörer var Wäinö (1894 - 1966) och Matti Aaltonen (1921 - 1978). |
| 1959 | Konststiftelsens samlingar förevisades vid en tutställning i Åbo konstmuseum. Samma utställning förevisades ocksså i Imatra konstmuseum. |
| 1965 | Konststifelsen anskaffade den franska impressionisten Camille Pissarros verk Herdeflicka vilande i gräset. |
| 1972 | Konststiftelsen anskaffade i sin ägo Joenniemi gård med omgivande park iklusive byggnader. Museiverksamheten utvecklades och ett år senare fick stiftelsen sin första heltidsanställda intendent. |
| 1976 | Verkställande direktör Gustaf Serlachius blev ordförande för konststiftelsens direction och år 1980 också stiftelsens styrelseordförande. |
| 1980 | Konststiftelsens samlingar förevisades vid en utställning anordnad i Ateneum i Helsingfors. Över 300 verk ur stiftelsens samlingar var utställda. Antalet besökare steg till 57. 000. |
| 1983-84 | Joenniemi gård genomgick en grundlig restaurering. Museet övertog nu också gårdens övre våning och utställningsutrymmet fördubblades till 503 kvadratmeter. För planeringen svarade arkitektbyrå Laiho-Pulkkinen-Raunio. |
| 1984 | Konststiftelsens 50-årsjubileum firades ett år för sent 1.6. i tecknet av att museet öppnades ånyo. Jubileets hedersgäst var fru Tellervo Koivisto, maka till republikens president. Under årets slut besöktes museets jubileumsutställning av närmare 32.000 personer. |
| 1985 |
För att hedra Kalevalas 150-årjubileum anordnade tre museer i samarbete utställningen Akseli Gallen-Kallela - Kalevalas värld. Till en utställning som tog fasta på den spanska guldålderns stillebenkonst i Kimbells konstmuseum i Texas, USA, utlånades ur konststiftelsens samlingar Juan de Zurbarans stilleben Fruktkorg och kardon. Inspektorsbyggnaden, som tillhörde museets utrymmen, restaurerades till kafé. Det öppnades 1.6. och fick namnet Auteres stuga. Skulptör Hannes Auteres änka, lärarinnan Saimi Autere, donerade sin makes samling skisser och arbetsredskap till museet. |
| 1986 | 1986 Efter det G.A. Serlachius fusionerats med Metsäliitto Industrier blev man tvungen att revidera konststiftelsens stadgar. Justitieministeriet fastslog stadgeändringen 30.12. G.A. Serlachius Oy:s företrädare ersattes i stiftelsens direktion med Gösta Serlachius arvingar r.f. |
| 1987 | Utställningsutrymmena i konstmuseets nedre våning restaurerades i enlighet med nutida museiteknik. Det tvådelade restaureringsarbete son inletts 1983 slutfördes. |
| 1988 | Konstmuseet anordnade i samarbete med Ateneums konstmuseum Hannes Auteres 100- årsjubileumsutställning. I samband med den publicerades professor Sakari Saarikivis bok Hannes Autere - den finländska träskulpturens mästare. Republikens president Mauno Koivisto med maka bekantade sig med utställningen i Mänttä i november. |
| 1989 | Museet deltog i tävlingen Årets europeiska museum (The European Museum of the Year Award). |
| 1990 |
Museet erföll för första gången statsstöd, som användes för samlingens konservering och restaurering. Statsstöd för samma ändamål erhölls också de två påföljande åren. Museet anordnade under vårvintern en omfattande Akseli Gallen-Kallela-utställning ur egna samlingar i Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm. Utställningen kompletterades med utgivandet av boken Akseli Gallen-Kallela i Gösta Serlachius samlingar och multivision-programmet "Allt eller intet" om Akseli Gallen-Kallelas liv och betydelse för uppkomsten av Gösta Serlachius konstmuseum. |
| 1991 |
Konstanskaffningarna upphörde tillsvidare på grund av den försämrade ekonomiska situationen. Samlingarna omfattade då redan över 1 100 verk, som representerade inhemsk måleri- och skulpturkonst från början av 1800-talet till 1900-talets första tiotal, italienska och spanska barockmästares arbeten samt Hollands målarkonst från 1600-talet. Dessutom fanns en del enstaka franska, ryska, svenska, norska och danska målningar samt en grafik- och teckningskollektion. Av ekonomiska orsaker tvingades man stänga museet från och med den 14.10. Museet öppnades på nytt för allmänheten i maj nästa år. |
| 1992 |
På hösten anordnade museet i samarbete med Finlands Frankrike-institut och utrikesministeriet utställningen Akseli Gallen-Kallela et l´éveil de la Finlande i Paris. Det var det finländska huvudevenemanget i Frankrike under Finlands 75-års- jubileum. Utlåningen av konstverk var av tradition livlig. Sammanlagt 74 konstverk utlånades till tolv olika utställningar i Finland och utomlands. De mest centrala var Helene Schjerfbeck-konstverkens utlåning till USA och Gerbrand van den Eeckhouts verk Abrahams möte med Melkisedeks utlåning till Rembrandt och hans tid-utställningen i Stockholms Nationalmuseum. |
| 1993 |
Enligt den nya lagen gällande undervisning och kultur blev museet från och med årets början deltaktigt av ett lagstadgat statsstöd. Konststiftelsens 60-årsdag inföll den 16.12. |
| 1994 | Konststiftelsens samlingar förevisades i årets början på Amos Andersons konstmuseum i Helsingfors vid inbjudningsutställningen Finlands 1800-tals konst ur Gösta Serlachius konststiftelses samlingar. Samtidigt firades konststiftelsens 60-årsjubileum. |
| 1995 |
En utställning av skulptören Jussi Mäntynens verk anordnades i museet. I samband med utställningen publicerades boken Skulptören Jussi Mäntynens djurskulpturer. Blas de Ledesmans stilleben Frukter och grönsaker och Juan de Zurbarans stilleben Fruktkorg och kardon ställdes ut i Stockholms Nationalmuseum. |
| 1997 |
En utställning av konstnären Lennart Segerstråles verk anordnades i museet. Samtidigt publicerades boken Lennart Segerstråle - ur Pegasos vinge. Konstmuseets park restaurerades och samtidigt iordningställdes ett nytt parkeringsområde. Landskapsarkitekt Gretel Hemgårds byrå stod för helhetsplaneringen. Museet erhöll skulptören Robert Stigells framlidna sonson diplomingenjör Lars-Olof Robert Stigells testamentdonation omfattade 78 arbeten från England. Jusepe de Riberas verk Mannen, vinflaskan och tamburinen deltog i utställningen "Fem sinnen" i Cremona i Italien och i Museo del Prado i Spanien. Akseli Gallen-Kallelas verk Porträtt av kompositören Gustav Mahler deltog i utställningen "The Gustav Mahler Era" i Österreichisches Theatermuseum i Österrike. |
| 1998 |
Konstnären Lennart Segerstråles döttrar Tita Uusikylä och Christine-Louise Gestrin skänkte museet i donation en kollektion av Lennart Segerstråles verk. En av museet sammanställd Lennart Segerstråle-utställning förevisades i Amos Andersons konstmuseum i Helsingfors. Museet anordnade utställningen Albert Edelfelt och Fänrik Ståls sägner i samarbete med Borgå museum. På basen av utställningen publicerades boken Albert Edelfelt och Fänrik Ståls sägner. Som utställningen beskyddare fungerade fru Eeva Ahtisaari, som också deltog i öppnandet av utställningen. Juan de Zurbarans stilleben Fruktkorg och kardon utlånades till Museu Nacional d'Art de Catalunya i Barcelona. |
| 1999 | Konststiftelsen kompletterade sin Hugo Simberg-kollektion med Simbergs verk Bröderna. I museet framfördes i samband med Mänttäs första musikfestspel uruppförandet av Lauri Toivios kompositionskonsert "En viss musikalisk inspiration". |
| 2000 |
Stiftelsen förvärvade av Metsä-Serla Oyj det tidigare huvudkontoret för G.A. Serlachius Ab i Mänttä centrum, det så kallade Vita Huset. Stiftelsen avtäckte den 29 juni i kyrkparken i centrala Mänttä en skulptur av Matti Peltokangas, År 2000. |
| 2002 | En utställning av Emil Wikströms skulpturkonst hölls i museet. Till utställningen utgavs en bok, Emil Wikström - kraft och känsla, på svenska, finska och engelska. Samtidigt fick Wikströms skulptur Gräftaren (1908) en permanent placering i museiparken. |
| 2003 |
Konststiftelsen tog som museum i bruk det år 2000 förvärvade före detta huvudkontoret för G.A. Serlachius Ab. Museet fick namnet G. A. Serlachius, museo-museet-museum (nuförtiden Serlachius-museet Gustaf). Där visas släkten Serlachius´ bedrifter inom skogsindustrin och Mänttäs historia. Utställningen Familjen Serlachius och konsten - Serlachiernas mecenat- och samlarverksamhet öppnades den 24 maj i museet. |

Gösta Serlachius Konsttiftelse har en av de viktigaste privata konstsamlingarna i Norden.