Gösta Serlachius konststiftelse

Som bakgrundsorganisation för Serlachius-museerna fungerar Gösta Serlachius konststiftelse, vars rötter ligger i släkten Serlachius aktiva kulturintresse.

Vid sidan av industrin har konsten alltid haft en viktig plats i familjen Serlachius liv. Patronen Gustaf Adolf Serlachius följde med stort intresse finländska och utländska utställningar och kände personligen många bildkonstnärer och kulturpersonligheter. Till de viktigaste hörde kontakterna med målaren Akseli Gallen-Kallela och skulptören Emil Wikström.

Gustaf Adolf Serlachius intresse för konst fick en fortsättning i brorsonen Gösta Serlachius. Han utökade sin konstsamling genom att köpa enskilda verk, och år 1919 presenterade han redan sina samlingar vid en konstutställning på Konstmuseet Ateneum. Hela 86 verk ställdes ut.

På 1920-talet blev Gösta Serlachius en konstmecenat som alla kände, och hans betydelse inom konstvärlden ökade. Finska konstnärsföreningen hade utnämnt honom till hedersmedlem redan år 1917. Han hade också varit med och grundat konstsmidesföretaget A.B. Taito OY år 1918, och främjade på det sättet konstindustrin i vårt land.

Bergsrådet Serlachius konstsamling var redan i slutet av 1920-talet så omfattande att han började planera grundandet av ett konstmuseum. Ansökan om att bilda Gösta Serlachius konststiftelse inlämnades till Justitieministeriet i december 1933. Serlachius meddelade i sin ansökan att han i stiftelsens ägo överlåter Kuronpohja gård i Impilahti, 2 785 aktier i G.A. Serlachius Ab, 246 konstverk och miniatyrer. I stiftelseurkunden konstaterades också att 26 verk skulle förvaltas av Gösta Serlachius och hans hustru under deras livstid.

En direktion med sju medlemmar tillsattes för att förvalta stiftelsens egendom och ärenden. Av medlemmarna utsågs en av Åbo Akademi, en av Finlands konstakademi, en av Finlands konstnärsförbund och Finlands bildhuggarförbund tillsammans, samt fyra av G.A. Serlachius Ab:s styrelse. För att sköta löpande ärenden utsågs i sin tur en styrelse som utnämndes av direktionen. Intendenten, som skulle ha konsthistorisk utbildning, skulle fungera som styrelsens sekreterare.

Den 16 december 1933 bekräftades stiftelsens uppgifter på följande sätt: "Stiftelsens uppgift är att i Mänttä nuvarande industrisamhälle bygga och upprätthålla ett museum som handhar högklassig inhemsk och utländsk samt gammal och ny konst och som förskönar detta samhälle med stiftelsens medel ..."

Genom grundandet av konststiftelsen blev den centrala målsättningen för Gösta Serlachius att bygga ett konstmuseum i Mänttä. Hans död avbröt dock planeringen av museet i oktober 1942, och konststiftelsen beslutade att avstå från att bygga museet.

Ruth Serlachius hade följt med projektets utveckling vid sin makes sida och fattade ett beslut som avgjorde frågan om museets lokaler. I augusti 1945 öppnades det fjärde konstmuseet under vårt lands självständighet i Joenniemi gård, som Gösta och Ruth Serlachius byggt som sitt hem.

Bergsrådet R. Erik Serlachius fungerade som ordförande i stiftelsens direktion och i styrelsen från år 1943. År 1972 köpte stiftelsen Joenniemi gård och den omgivande parken med byggnader av Olof och Peter Serlachius. Följande år fick konststiftelsen sin första heltidsanställda intendent.

Utvecklingen av stiftelsens musei- och utställningsverksamhet fortsatte under bergsrådet Gustaf Serlachius tid. Han blev ordförande för konststiftelsens direktion år 1976 och styrelseordförande år 1980. Under perioden 1983-84 restaurerades Joenniemi gård och togs i sin helhet i konstmuseets bruk. Utställningslokalernas storlek är ca 500 kvadratmeter.

År 2000 köpte Gösta Serlachius konststiftelse G.A. Serlachius Ab:s tidigare huvudkontorsbyggnad, Vita huset, som man beslutade att göra till ett kulturhistoriskt museum för att presentera bolagets, Mänttäs och Mänttäbornas historia.

Då det nya museet öppnades för publik år 2003 innebar det både att stiftelsens verksamhet fördubblades och att den blev mångsidigare. Jämsides med det respekterade konstmuseet fick man en annan enhet som erbjuder liknande upplevelser som moderna vetenskapscentra.

År 2009 blev dipl. ekon. Henrik de la Chapelle ordförande för stiftelsens styrelse. I samband med detta kombinerade stiftelsen de båda museernas organisationer och museerna fick sina nya namn: Gösta och Gustaf.

I styrelsen för Gösta Serlachius konststiftelse ingår:

Verkställande direktör Henrik de la Chapelle, ordförande

Verkställande direktör Stephan von Walzel, vice ordförande

Konsthistoriker Juha Ilvas

Konstnär Heikki Häiväoja

Professor Åsa Ringbom

Varumärkesdirektör Susanna Serlachius

Verkställande direktör John Lindell